Vilken dag...
Dagens inlägg blir kort då jag är ruskigt trött efter en mycket krävande dag på jobbet.
För det första kan man undra varför det ska vara så besvärligt att fatta beslut att tvångsomhänderta en människa som, helt utan tvekan, behöver hjälp. Ska det behöva ta nästan två timmar från det att personen har ställt till massa oreda och sedan smitit från stället innan man ens beslutar att hämta in den personen eller åtminstonde omhändertar personen tillfälligt?
För det andra så kanske jag kommer att bli polisanmäld pga av att vissa personer är så pass påverkade av alkohol/droger så att de ej förstår bättre än att de ska börja uppträda hotfullt och försöka börja slåss mot en när man försöker prata med dem. Jag kan verkligen inte förstå att vissa personer ska fortsätta bråka trots att de ligger på golvet med handfängsel på sig och de har ingen chans att varken göra situationen bättre eller komma undan genom att sätta sig till motvärn.
Man kan bli bra trött av att brottas/stöka med en person i 30-40 min samtidigt som du ska försöka vara så försiktig som möjligt så du inte skadar personen i fråga. En person som går på droger kan bli sjukt stark, tro mig.
Imorgon ska jag försöka ta reda på om jag kommer bli delgiven misstanke eller inte, mycket spännande...
Word!
/Ron
Hösten närmar sig...
Känner mig slutkörd och trött, humöret är inte direkt på topp för tillfället. Konstigt hur det där kan ändra sig så otroligt fort.
Ena sekunden är du glad och allting är toppen och nästa sekund känns det bara tomt och konstigt.
Människan är bra konstig ibland, varför kan man inte bara vara nöjd med det man har och varför ska man alltid längta efter mer. Jag har ju faktiskt det sjukt bra egentligen, trivs på jobbet, har grymma polare och världens bästa familj.
Varje dag på jobbet träffar jag människor som inte har något av det jag har. Det enda dem har är spriten/knarket som hjälper dem att fly från vardagen. Deras bästa kompis för dagen är han/hon som bjuder på dricka/pundet just den dagen.
Det finns så många trasiga människor, de flesta vill inte bli hjälpta men de fåtal som vill det får inte den hjälp de behöver förrens det är försent. Så varför ska jag då klaga på att jag har en dålig dag?
Som sagt, häromdagen var allt frid och fröjd men nu känns det lite tungt. Brukar bli så när jag har slut på ork, kanske ett tecken på att jag borde sova mer eller bara ta det lugnt? Vem vet... Det brukar dock kännas bättre bara jag får skriva av mig lite, även fast jag hade lovat mig själv att inte skriva massa deppiga inlägg här. Hur kul är det för dig att läsa det lixom.
Några låtar som strömmar ur mina högtalare för stunden iaf:
Hinder - Better than me
10 Years - Wasteland (Acoustic)
3 Doors Down - Landing in London
Bush - Glycerine
Daughtry - Home
Lifehouse - You and Me
Nog med depp, nu ska jag lägga mig i sängen och titta på Vänner (as usual). Snart dags att åka till jobbet igen och göra lite nytta...
Word!
/Ron
Semestern snart slut, back to work!
Börjar jobba igen på fredag kväll efter semester och sjukskrivning. Varit borta från jobbet nu i nästan 4 ½ vecka och hunnit med massa skoj. Varit i skåne, tyskland (en dagstripp för att fylla på alkoholförrådet) och jag har varit i hedemora där min underbara guddotter döptes. Hann även med efter en veckas semester att fixa en fraktur på ett revben men det är smällar man får ta när man ger sig in i fyllebrottning. Jag måste dock säga att jag haft en sjukt rolig och bra sommar även om jag gick sönder!
Ska nästan bli lite kul att komma tillbaka till jobbet faktiskt med tanke på att jag inte kommer jobba i centrum som vanligt. Det är ju någon stor fest på Stureplan (inget ställe jag hänger på i vanliga fall vill jag bara tillägga) där det behövs lite folk och då fick jag hoppa in. Kanske ses där? Kommer ju köra fast på ett ställe annars nu när jag kommer tillbaka. Kommer sakna alla roliga människor man lärt känna på alla andra centrum men jag lovar att jag ska hälsa på.
Nu när sommaren snart är slut och det har blivit väldigt mycket festande så är det dags att börja ta tag i hälsan och börja träna och äta rätt igen. Så fort jag läkt ihop så blir det till att springa ner på gymmet och bli stor och stark! Måste vara i form i höst också om jag nu skulle få komma på uttagning till utlandstjänst (håller tummarna)!
Nu ska jag fortsätta titta på Vänner, man kan aldrig tröttna på det programmet. It will always bring you up when you feel down!
Word!